En stor del av detta nummer ägnas författaren, feministen och kritikern Klara Johanson, K.J. Med stöd i aktuell forskning tecknar Ulrika Larsson ett porträtt av människan K.J., hennes liv och kvinnorna kring henne. En betydande del av Klara Johansons produktion utgörs av litteraturkritik och under många år arbetade hon som dagstidningsskribent. Hon recenserade nyutkomna böcker, introducerade nya författarskap och presenterade utländsk litteratur. Ingrid Svensson gör en analys av K.J:s litteraturkritik, hennes skrivsätt och grundläggande värderingar samt undersöker hur hon förhåller sig till äldre och samtida kvinnliga författares verk. Svensson vederlägger också flera missuppfattningar om K.J., och visar att hon var en ansedd och engagerad deltagare i den samtida kulturdebatten. K.J. var intresserad av kvinnofrågan och som Ingrid Svensson betonar i sin essä var hon starkt kritisk till den s.k. särartsfeminismen. Vi publicerar en kortare essä av K.J. själv, ”Sexualsystemet”, som illustrerar hennes position i frågan, en position som pekar fram mot senare genus- och queerteoretiska diskussioner om könande som kulturell praktik. En mindre känd sida av K.J. är hennes konstpolitiska insatser. Ingrid Svensson beskriver ett av de konstverk K.J. engagerade sig för, Sigrid Fridmans omdiskuterade staty av Fredrika Bremer i Humlegården i Stockholm. Tiina Rosenberg har läst Carina Burmans biografi K.J. tillsammans med Bodil Westins Tove Jansson: ord, bild, liv och jämför hur Burman och Westin behandlar sexualitet och K.J.:s respektive Tove Janssons ickeheterosexuella begär. I detta nummer ingår dessutom en artikel av Matilda Lindgren som belyser ett inom genus- och sexualitetsforskningen sällan uppmärksammat fält, asexualitet och asexuell identitet. Utifrån Judith Butlers teorier undersöker Lindgren vad den av Butler formulerade obligatoriska ordningen för kön/genus/begär betyder för frånvaro av begär och erhållandet subjektspositioner.